Sökning: "mammans utbildningsnivå"

Visar resultat 1 - 5 av 7 uppsatser innehållade orden mammans utbildningsnivå.

  1. 1. Språklig förmåga hos 10–12-åriga barn i relation till kön, livskvalitet och vårdnadshavares utbildningsnivå

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

    Författare :Åsa Kohlström; Mia Stefansdotter; [2018-12-13]
    Nyckelord :språklig förmåga; barn; kön; livskvalitet; utbildningsnivå; language ability; children; gender; quality of life; educational level;

    Sammanfattning : Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie var att undersöka språklig förmåga i relation till kön, livskvalitet och vårdnadshavares utbildningsnivå hos 10–12-åriga barn. Tjugoåtta barn (17 flickor, 12 pojkar) och 56 vårdnadshavare medverkade i studien. LÄS MER

  3. 2. (mamma) pappa barn : En kvantitativ studie om mäns uttag av föräldraledighet

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

    Författare :Peter Carlsson; Christoffer Åkesson; [2018]
    Nyckelord :Föräldraledighet; föräldraförsäkringen; jämställdhet; doing gender; hegemonisk maskulinitet; relativa resurser; specialisering.;

    Sammanfattning : Pappors andel av antalet uttagna föräldrapenningdagar har sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige 1974 ökat stadigt från 0,5 procent av det totala antalet dagar till cirka 28 procent 2018. Trots att pappor tar ut en allt större del av föräldraledigheten finns det än idag stora skillnader i ledighetsuttag mellan kvinnor och män. LÄS MER

  4. 3. Att förutsäga övervikt hos förskolebarn : Samband mellan övervikt/fetma hos tre- samt femåriga barn

    Magister-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

    Författare :Cecilia Cleve; Emma Keddie; [2017]
    Nyckelord :Childhood obesity; overweight; socioeconomic factors; district nurse; Child Health Service; Barnfetma; övervikt; socioekonomiska faktorer; distriktssköterska; barnhälsovård;

    Sammanfattning : Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. LÄS MER

  5. 4. Vuxnas matvanor i hushåll med eller utan barn : En kvantitativ studie avseende livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland vuxna i hushåll med eller utan barn

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för kostvetenskap

    Författare :Sheima Al-Adili; Daniella Aronsson; [2014]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. LÄS MER

  7. 5. Följder av extrem prematuritet : En jämförelse mellan sexåringar födda extremt prematurt och en matchad kontrollgrupp avseende utfall på Brown ADD Scales

    Master-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för psykologi

    Författare :Frida Bjurmar; Elina Sundholm; [2013]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). LÄS MER