Sökning: "specialisering"
Visar resultat 26 - 30 av
246 uppsatser innehållade ordet specialisering.
-
Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för socialt arbete (SA)
Författare :Karin Persson; Liza Vesterlund; [2022]
Nyckelord :Discretion; client customization; organizational specialization; social worker; street level bureaucrats; social work; Handlingsutrymme; klientanpassning; organisatorisk specialisering; socialarbetare; gräsrotsbyråkrater; socialt arbete;
Sammanfattning :
The purpose of our thesis is to investigate through a survey how specialization affects the perceived scope for discretion of the social worker. The study will also examine how the social worker can customize outpatient care targeted at children and young people. LÄS MER
-
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
Författare :Cristina Eriksson; [2022]
Nyckelord :Sammanfattning Abstract Eriksson; Cristina 2022 . Speciallärare med specialisering språk-; skriv- och läsutveckling - en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet; Institutionen för skolutveckling och ledarskap; Lärande och samhälle; Malmö Universitet; 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggöra informanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering; anpassningar och elevers skiftande behov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklande samarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv. Syfte och frågeställningar Studien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla och fördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för att behandla studiens syfte: • Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktade arbetet i verksamheten? • Vilka uppfattningar gällande inkludering; särskilda anpassningar och elever i behov av särskilt stöd framträder hos respondenterna? Teori Studiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv; närmare bestämt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner 1979 ; framhåller att elevers lärande är beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling i relation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen består av fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-; meso-; exo- och makrosystemet. I 4 denna studie är mikrosystemet; som innefattar den kontext där barnet samspelar med människor Nilholm; 2021 och exosystemet som påverkar barnet även om det inte är närvarande; till exempel skolans organisation och resurser Gunnarsson; 1999 viktigast. Som komplement används ett relationellt perspektiv; som enligt Ahlberg 2015 och Nilholm 2021 innebär att en elev ska ses i svårigheter i stället för med svårigheter. Därmed flyttas perspektivet från att eleven är den som är bärare av sitt problem; till att synliggöra att svårigheterna uppkommer i mötet med den sociala och pedagogiska miljön. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats Bryman; 2020 där ett frågeformulär delades ut och semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades innehållet i det insamlade materialet från både frågeformuläret och intervjuerna kvalitativt. Med inspiration av Braun och Clarke 2013 bearbetades de transkriberade intervjuerna genom att teman ringades in. Informationen från frågeformuläret analyserades som en jämförande uppsättning med resultat; vilket Bryman 2020 tenderar att förknippa med triangulering. Resultat Studiens resultat visar hur svårt det är att definiera uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och en bild som är såväl splittrad; som enig framträder i hur informanterna tänker att ett samarbete skulle kunna fungera utifrån de specialpedagogiska begreppen inkludering; anpassningar och elever med särskilda behov. Studien bekräftar att svaret på hur en speciallärare kan – eller skulle kunna – bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i dagens skola varken är entydigt eller enkelt Bruce; 2018 . Eniga är informanterna om att de med speciallärare förknippar en kollega som arbetar nära eleverna och fokuserar på de elever som är i svårighet; enligt det relationella perspektivet. Studieresultatet visar också att de nya funktioner som följde med den nya speciallärarutbildningen; att vara lärmiljöfokuserad; förebyggande och utvecklande; har svårt att få plats i en skola där alla elever med sina olika förutsättningar förväntas nå målen utifrån samma kriterier för måluppfyllelse och under samma tidsvillkor Bruce; 2018 . Det är en av utmaningarna som specialläraren har att anta. 5 Specialpedagogiska implikationer Det finns en avsaknad av specialundervisning och samarbete kring specialpedagogik i verksamheten. Det visar sig i studien att det finns ett behov av någon att rådgöra med; men också att samarbeta med; tillsammans med de elever som är i svårighet och de flesta lärarna har aldrig arbetat med en speciallärare. Hos lärarna finns ett stort behov att få möjlighet att prova olika insatser tillsammans med en speciallärare när det gäller elevens språk-; skriv- och läsutveckling utifrån elevens förutsättningar. Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner SFS; 2011:186 . Med en speciallärare i verksamheten som god lyssnare och inspiratör; finns det goda möjligheter att mötas i ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren; där det relationella perspektivet i lärandet får stå i centrum i undervisningen.;
Sammanfattning :
Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. LÄS MER
-
Kandidat-uppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik
Författare :Donna Berglund; Fanny Wallén; [2022]
Nyckelord :NIU; Habitus; idrottsgymnasium; tränarlänkdiverse;
Sammanfattning :
Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka vilka elever som blir antagna till Nationellt godkändidrottsutbildning (NIU), och vilka faktorer som har varit avgörande för deras val av idrottsprofilerad utbildning. De frågeställningar som studien svarar på är: ● Vilken bakgrund har eleverna som blir antagna till NIU? ● Varför har eleverna sökt till NIU? ● Hur kan elevernas bakgrund förstås utifrån Bourdieus habitusbegrepp? Metod Studiens metod är enkäter för att nå en generaliserad bild av vilka elever som har sökt till NIU. LÄS MER
-
Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Pedagogiska institutionen
Författare :Christoffer Tegelind; Olov Lövbom; [2022]
Nyckelord :Early dropout; youth-sports; swedish ice-hockey; early specialization; selection; Tidigt avhopp; ungdomsidrott; svensk ishockey; tidig specialisering; selektering;
Sammanfattning :
The physical activity among youth and children in Sweden has dropped in recent years. One of the reasons is that dropouts in sports are getting more and more common at a young age.The purpose of this study was to gain knowledge about the underlying reasons for dropout in ice hockey in Västerbotten. LÄS MER
-
-
Magister-uppsats, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för rörelse, kultur och samhälle
Författare :Oline Malmberg; Amanda Ferm; [2022]
Nyckelord :Physical education and health 1- specialisation; Individual option; Upper secondary school; Sport habitus; Social identity; Salutogenetic perspective; Idrott och hälsa 1 - specialisering; Individuellt val; Gymnasieskola; Idrottshabitus; Social identitet; Salutogenetiskt perspektiv.;
Sammanfattning :
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka varför gymnasieelever väljer att läsa kursen Idrott och hälsa 1 - specialisering inom individuellt val. Studien ämnar därigenom att svara på följande frågeställningar: Vad karaktäriserar gymnasieelever som väljer att läsa kursen? Vad uppfattar gymnasieelever som meningsfullt med att läsa kursen? Hur påverkar kursens utformning gymnasieelevers möjlighet att välja att läsa kursen? Metod Studien utgår ifrån en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt. LÄS MER
-
