Finns det bara en väg till ett personligt uttryck?

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra sångpedagoger beskriver hur de förhåller sig till och arbetar med personligt uttryck, härmning och förebildning samt genrekunskap och hur deras syn påverkar samverkan mellan begreppen och metoderna. Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av semistrukturerade frågor för att fånga pedagogernas tankar och åsikter. Sångpedagogerna säger sig ofta koncentrera sig på arbetet med ett personligt uttryck, ofta utifrån tolkning av texten. Däremot uppger pedagogerna ofta att de hyser stor försiktighet när det kommer till förebildning eftersom de ofta upplever en risk att påverka eleven. I sina beskrivningar betonar pedagogerna inte heller arbetet med genrekunskap i större utsträckning. Vår tolkning av resultaten är att fokuseringen på arbetet med elevers personliga uttryck, ofta utifrån texttolkning, prioriteras högre än fördjupade genrekunskaper och härmning av stilistiska förlagor. Utifrån resultaten gör vi slutsatsen att sångpedagoger möjligen skulle vinna på att i större utsträckning prioritera genrekunskap, exempelvis genom härmning av deras förebildning, för att på så sätt möjliggöra för eleven att utveckla ett personligt uttryck även från dessa utgångspunkter.