Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare?

Sammanfattning: År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.