"Because he is more myself than I am" : En adaptionsanalys av Andrea Arnolds film Wuthering Heights, baserad på Emily Brontës roman.

Sammanfattning: I denna uppsats utförs en adaptionsanalys av Andrea Arnolds film Wuthering Heights som bygger på romanen av Emily Brontë. Undersökningen av filmens relation till romanen baseras på teorier som definierar adaptionen som en text vilken refererar till andra texter, där originalverket kan ses som en ursprungstext, och därigenom verka som en palimpsest. Genom en strukturell läsning av berättelsen blir det tydligt i vilken utsträckning dess drivande funktioner överensstämmer mellan film och roman. Filmens unika uttalande definieras vidare av dess multimodalt verkande uttryck. Detta unika uttryck befästs bland annat genom filmens berättarperspektiv, där karaktären Heathcliffs syn på tillvaron fokaliseras. Arnolds val att låta mörkhyade skådespelare karaktärisera Heathcliff uppmärksammas då detta gestaltande förhåller sig till ett implicit postkolonialt arv i berättelsen. Den postkoloniala diskursen analyseras i samband med tolkningen av Heathcliffs representation, där romanens text och filmens uttryck kopplas samman. Vidare analyseras filmens representation av landskapet, där skillnader mellan hemhörighet och främlingskap kan uttydas i bilderna där djur, natur och landskap gestaltas. I diskussionen sammanfattas adaptionsanalysen, och det framkommer att representationen av Heathcliff och landskapet i Arnolds film uttrycker mening som belyser skillnader avseende härkomst och hemhörighet. Enligt denna analys och tolkning behandlar filmen även subjektets upplevelser av spänningen mellan en dualistisk/ickedualistisk syn på världen.