Sökning: "Diskursanalys riksdagsdebatt"
Visar resultat 1 - 5 av 17 uppsatser innehållade orden Diskursanalys riksdagsdebatt.
1. "Oordning i släktleden" : -en diskursanalys på framställningen av transpersoner och deras föräldraskap i förarbeten och riksdagsdebatten till Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Sociologiska institutionenSammanfattning : Denna uppsats har studerat hur transpersoner och deras föräldraskap har framställts i den politiska diskursen. Tidigare forskning visar att transpersoner stigmatiseras, mycket på grund av det binära synsättet på kön. LÄS MER
2. Du får gärna bo i Sverige – om du sköter dig, talar svenska och skaffar ett jobb : En analys av en svensk riksdagsdebatt om krav på kunskaper i det svenska språket för permanent uppehållstillstånd
Kandidat-uppsats, Mittuniversitetet/Institutionen för humaniora och samhällsvetenskapSammanfattning : Syftet med denna uppsats är att, utifrån en debatt som fördes i Sveriges riksdag den 22 juni 2021, undersöka diskursen om språkkrav för permanent uppehållstillstånd. Undersökningen görs utifrån huvudanförandena i debatten med samtliga riksdagspartier representerade. LÄS MER
3. Folkskolan : En diskursanalys av prästeståndet och bondeståndets folkskoledebatt 1840-1841
Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)Sammanfattning : During the nineteenth century the liberal ideals were spreading across large parts of mainland Europe, and the Swedish parliament of 1840-41 is sometimes considered to be the first one embossed by the ideology. Liberal ideas such as the prison reform, the poor relief reform and the school reform were all on the agenda. LÄS MER
4. Offer eller förövare? : En kritisk diskursanalys om hur kvinnor och män beskrivs i förhållande till terrorism i Sveriges riksdag
Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Statsvetenskapliga institutionenSammanfattning : This thesis examines how women and men are portrayed in regards to terrorism by Swedish parliament officials through Norman Faircloughs threedimensional model in critical discourse analysis. The empirical material consists of political debates from the Swedish riksdag annd was analysed through specific themes based on the previous work of feminist academics within the field of terrorism studies. LÄS MER
5. När regeringen vill en sak men gör en annan... : En studie i hur regeringen hanterat frågan om ett erkännande av folkmordet på armenier
Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälleSammanfattning : Uppsatsens syfte är att söka förklaring till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo samt undersöka på vilket sätt politiker använder sig av historia när de ska ta beslut i frågor som dels skett i en annan tid och som dels är obekväma att hantera. För att få svar på denna fråga har en kvalitativ metod använts. LÄS MER