Sökning: "skola skollag"

Visar resultat 1 - 5 av 52 uppsatser innehållade orden skola skollag.

  1. 1. Att främja hälsa och lärande för elever i utsatthet. : En intervjustudie om specialpedagogers och speciallärares perspektiv på nödvändiga förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete med elever i utsatthet.

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen

    Författare :Irina Ertis; [2023]
    Nyckelord :Skola; hälsofrämjande; specialpedagogik; inkludering;

    Sammanfattning : Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka specialpedagogers och speciallärares resonemang om skolans hälsofrämjande arbete som skolan förväntas leva upp till enligt skollagen (Skollag, 2010). Studiens fokus riktas på det hälsofrämjande arbetet för elever i utsatthet. LÄS MER

  2. 2. Samverkan mellan vårdnadshavare och skola vid problematisk skolfrånvaro : en kvalitativ textanalys med fokus på framgångsfaktorer och utmaningar

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen

    Författare :Susanne Berneklint; Kristina Strand; [2023]
    Nyckelord :samverkan; skolfrånvaro; föräldrar vårdnadshavare; skola;

    Sammanfattning : Både i svensk skollag och i svenska läroplaner saknas tydlighet kring vad som är framgångsfaktorer när vårdnadshavare och skola samverkar vid problematisk skolfrånvaro. Nationell och internationell forskning visar att det till stor del saknas ett föräldraperspektiv utifrån vad som är gynnande i samarbetet med skolan. LÄS MER

  3. 3. Det som är bra för elever med autism kan även vara bra för elever utan autism. : En fenomenologisk studie om lärares stöd i arbetet med elever med autism.

    Magister-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

    Författare :Malin Wettervik; [2023]
    Nyckelord :autism; elevhälsa; fenomenologi; känsla av sammanhang; lärare; skolledare.;

    Sammanfattning : Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. LÄS MER

  4. 4. Planeringstid. En fenomenografisk studie om grundlärares i fritidshems uppfattningar av planeringstid.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Idah Johnsson; Lena Johansson; [2022-03-22]
    Nyckelord :Fritidshemsverksamhet; grundlärare med inriktning mot fritidshem; fritidslärare; planeringstid;

    Sammanfattning : Tidigare forskning visar att lärare inom fritidshem inte ges tillräckliga förutsättningar i form av planeringstid för att bedriva en fritidshemsverksamhet av god kvalitet utifrån vad skollagen och styrdokumentens efterfrågar. Syftet med denna studie är att undersöka grundlärare inom fritidshems uppfattningar av planeringstid där följande frågor avses att besvaras: ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem av innehållet som ska göras under deras planeringstid? ● Vilka uppfattningar har grundlärare i fritidshem om hur de arbetar med innehållet under sin planeringstid? ● Vilka utmaningar och möjligheter ser dessa lärare med sin planeringstid? Studien utgår från en fenomenografisk ansats där kvalitativa mailintervjuer besvarats av sex fritidslärare. LÄS MER

  5. 5. Lærer og skolelov

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Pedagogik

    Författare :Emilie Østergaard Chievitz; [2022]
    Nyckelord :Skola; lärare; undervisning; motivation; demokrati; skollag; värden; Social Sciences;

    Sammanfattning : This study seeks to determine how elementary school teachers in Denmark versus Sweden experience their national school law when it comes to values within it. It also examines how Danish and Swedish teachers work to ensure motivation for learning and how they work to prepare their students for active democratic citizenship. LÄS MER