Sökning: "vilka behov är viktigast"
Visar resultat 1 - 5 av
74 uppsatser innehållade orden vilka behov är viktigast.
-
Master-uppsats, Lunds universitet/Teknisk logistik
Författare :Emil Nordgren; Carl Kilström; [2023]
Nyckelord :Utkontraktering; drift i egen regi; egen drift; lagerverksamhet; lager; fördelar och nackdelar; strategisk betydelse; kostnad; flexibilitet; kvalitet; kontroll; kompetens och teknik; 3PL; tredjepartslogistik; Technology and Engineering;
Sammanfattning :
Titel: Utkontraktering, ny lagercentral eller fortsatt drift på befintlig lagercentral? En fallstudie på ett svenskt lantbrukskooperativ. Författare: Carl Kilström och Emil Nordgren Handledare: Joakim Kembro, Avdelningen för Teknisk Logistik, Institutionen för Maskinvetenskaper. Thomas Nordström, Transportchef Företag Alfa. LÄS MER
-
-
Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Pedagogiska institutionen
Författare :Ida Karlsson; [2023]
Nyckelord :Arbetsmiljö; friskfaktor; hållbart ledarskap; hälsa;
Sammanfattning :
Chefer besitter en nyckelroll när det gäller medarbetarnas hälsa och deras arbetsmiljö. För att nå utmed ett hälsofrämjande arbete är det därför viktigt att det startar hos cheferna. LÄS MER
-
Magister-uppsats, Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper
Författare :Linda Lorentz; Sofie Roslund; [2022]
Nyckelord :Förlossningsupplevelse; kontinuitetsvård; relation; Medicine and Health Sciences;
Sammanfattning :
Bakgrund: Under 2020 ägde cirka 112 902 förlossningar rum i Sverige. Vården i samband med graviditet och förlossning är fragmenterad och inte organiserad för att skapa kontinuitet. Barnmorskeledd kontinuitetsvård innebär att en grupp barnmorskor vårdar kvinnor genom graviditet, förlossning och eftervård. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
Författare :Cristina Eriksson; [2022]
Nyckelord :Sammanfattning Abstract Eriksson; Cristina 2022 . Speciallärare med specialisering språk-; skriv- och läsutveckling - en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet; Institutionen för skolutveckling och ledarskap; Lärande och samhälle; Malmö Universitet; 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggöra informanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering; anpassningar och elevers skiftande behov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklande samarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv. Syfte och frågeställningar Studien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla och fördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för att behandla studiens syfte: • Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktade arbetet i verksamheten? • Vilka uppfattningar gällande inkludering; särskilda anpassningar och elever i behov av särskilt stöd framträder hos respondenterna? Teori Studiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv; närmare bestämt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner 1979 ; framhåller att elevers lärande är beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling i relation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen består av fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-; meso-; exo- och makrosystemet. I 4 denna studie är mikrosystemet; som innefattar den kontext där barnet samspelar med människor Nilholm; 2021 och exosystemet som påverkar barnet även om det inte är närvarande; till exempel skolans organisation och resurser Gunnarsson; 1999 viktigast. Som komplement används ett relationellt perspektiv; som enligt Ahlberg 2015 och Nilholm 2021 innebär att en elev ska ses i svårigheter i stället för med svårigheter. Därmed flyttas perspektivet från att eleven är den som är bärare av sitt problem; till att synliggöra att svårigheterna uppkommer i mötet med den sociala och pedagogiska miljön. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats Bryman; 2020 där ett frågeformulär delades ut och semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades innehållet i det insamlade materialet från både frågeformuläret och intervjuerna kvalitativt. Med inspiration av Braun och Clarke 2013 bearbetades de transkriberade intervjuerna genom att teman ringades in. Informationen från frågeformuläret analyserades som en jämförande uppsättning med resultat; vilket Bryman 2020 tenderar att förknippa med triangulering. Resultat Studiens resultat visar hur svårt det är att definiera uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och en bild som är såväl splittrad; som enig framträder i hur informanterna tänker att ett samarbete skulle kunna fungera utifrån de specialpedagogiska begreppen inkludering; anpassningar och elever med särskilda behov. Studien bekräftar att svaret på hur en speciallärare kan – eller skulle kunna – bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i dagens skola varken är entydigt eller enkelt Bruce; 2018 . Eniga är informanterna om att de med speciallärare förknippar en kollega som arbetar nära eleverna och fokuserar på de elever som är i svårighet; enligt det relationella perspektivet. Studieresultatet visar också att de nya funktioner som följde med den nya speciallärarutbildningen; att vara lärmiljöfokuserad; förebyggande och utvecklande; har svårt att få plats i en skola där alla elever med sina olika förutsättningar förväntas nå målen utifrån samma kriterier för måluppfyllelse och under samma tidsvillkor Bruce; 2018 . Det är en av utmaningarna som specialläraren har att anta. 5 Specialpedagogiska implikationer Det finns en avsaknad av specialundervisning och samarbete kring specialpedagogik i verksamheten. Det visar sig i studien att det finns ett behov av någon att rådgöra med; men också att samarbeta med; tillsammans med de elever som är i svårighet och de flesta lärarna har aldrig arbetat med en speciallärare. Hos lärarna finns ett stort behov att få möjlighet att prova olika insatser tillsammans med en speciallärare när det gäller elevens språk-; skriv- och läsutveckling utifrån elevens förutsättningar. Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner SFS; 2011:186 . Med en speciallärare i verksamheten som god lyssnare och inspiratör; finns det goda möjligheter att mötas i ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren; där det relationella perspektivet i lärandet får stå i centrum i undervisningen.;
Sammanfattning :
Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. LÄS MER
-
-
Kandidat-uppsats, Högskolan i Halmstad/Akademin för företagande, innovation och hållbarhet
Författare :Ola Arnryd; Alexander Pettersson; Pontus Tyrling; [2022]
Nyckelord :Reserve officer; profession; driving force; motivation; career; Swedish Armed Forces; decision making; Reservofficer; profession; drivkrafter; motivation; karriär; Försvarsmakten; beslutsfattande;
Sammanfattning :
Försvarsmakten ska öka både sin förmåga och antalet krigsförband. I krigsförbanden ingår en stor del reservofficerare. En reservofficer tjänstgör inte i Försvarsmakten på heltid utan tjänstgöringen är en bisyssla parallellt med annat arbete eller studier. LÄS MER
-
