Sökning: "didaktiska relationen"

Visar resultat 1 - 5 av 74 uppsatser innehållade orden didaktiska relationen.

  1. 1. Vårdnadshavare skolas in -en synvända i förskolan

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Zenitha Brahm; Katrin Feuerbach Wengel; [2024-02-27]
    Nyckelord :förskola; early childhood education; förskollärare; ECEC teacher; inskolning; introduction; samverkan; samarbete; cooperation; vårdnadshavare; caregiver;

    Sammanfattning : Denna studie gör anspråk på att närma sig viktiga faktorer för en god samverkan mellan förskola och hem. Det är en kvalitativ studie som analyserats på fenomenografisk grund och det fenomen som studeras är inskolningen, fokuserat på förskolans sätt att etablera en god samverkan. LÄS MER

  3. 2. Förskollärares perspektiv på introduktion under pandemin : ”Inget ont som inte har något gott med sig. Vi lärde oss mycket under pandemin”.

    M1-uppsats, Högskolan i Gävle/Avdelningen för utbildningsvetenskap

    Författare :Annika Fischer; Fors Emma; [2024]
    Nyckelord :Anknytning; covid-19; förskollärares perspektiv; introduktion i förskola; pandemi; relationsskapande; säker hamn och trygg bas.;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie avser att undersöka förskollärares didaktiska perspektiv på introduktioner, om dessa förändrades under pandemin samt om nya arbetssätt implementerats i nuvarande arbetssätt. För att svara på detta lutar sig studien mot tre frågeställningar; Förändrades förskollärarens arbetssätt vid introduktionen av nya förskolebarn under pandemin och i så fall på vilket sätt? Hur påverkades relationsskapandet mellan dels förskollärare och barn dels mellan förskollärare och vårdnadshavare under pandemin? Innebar pandemin att arbetssättet för att introducera barn till verksamheten har ändrats i nuvarande arbetssätt?För att få en fördjupad förståelse för förskollärares erfarenheter av introduktioner och hur det påverkades av pandemin har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts. LÄS MER

  4. 3. Kritiskt tänkande med kreativitetens kraft En intervjustudie av Berättarministeriets verksamhet

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

    Författare :Elisabeth Nordqvist; [2023-09-20]
    Nyckelord :Berättarministeriet; kritiskt tänkande; kreativitet; undervisning; grundskolan;

    Sammanfattning : Berättarministeriet bedriver undervisning för skolor med högt socioekonomiskt index. Sedan drygt tio år tillbaka har stiftelsen tagit emot skolklasser på utbildningscenter i Stockholmsområdet och Göteborg, för att genom undervisning som bygger på berättande och rollspel minska konsekvenserna av skolsegregationen. LÄS MER

  5. 4. Icke med tvånget att böja sig, utan med friheten att brottas : Skildringen av kvinnors sexuella och emotionella frigörelse i skönlitteratur av Victoria Benedictsson, Anne Charlotte Leffler, Amanda Kerfstedt och Mathilda Malling

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan i Halmstad/Akademin för lärande, humaniora och samhälle

    Författare :Sofie Jansson; [2023]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnors sexuella och emotionella frigörelse skildras i skönlitteratur från det moderna genombrottets 1880-tal. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är Victoria Benedictssons roman Pengar (1885), Anne Charlotte Lefflers drama Sanna kvinnor (1883), Amanda Kerfstedts novell ”Synd” (1881) och Mathilda Mallings novell ”Pyrrhussegrar” (1886). LÄS MER

  7. 5. Läsa, titta, eller spela... : En undersökning av gymnasieungdomars fiktionsanvändning på fritiden i olika medier

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

    Författare :Adam Alvinge; [2023]
    Nyckelord :Fiktionsanvändning; medieekologiskt perspektiv; affordans; litterär kompetens; litterär repertoar;

    Sammanfattning : I denna undersökning kartläggs gymnasieungdomars fiktionsanvändning på fritiden utifrån ett recepetionsteoretiskt och medieekologiskt perspektiv där elevernas fiktionsanvändning studerats utifrån relationen mellan olika medieformer (skönlitteratur, film, tv-serier och tv-spel), kön och programtillhörighet. Studien visar att den stora majoriteten av gymnasieungdomarnas fiktionsanvändning kretsar kring underhållning och avslappning, och elevernas läsningar går sällan bortom grundläggande nivåer för litterär kompetens såsom de beskrivs av Torell och Langer. LÄS MER