Sökning: "NJA 2011 s 3"

Visar resultat 1 - 5 av 6 uppsatser innehållade orden NJA 2011 s 3.

  1. 1. Judiciell aktivism i HD? : en undersökning av teori om judiciell aktivism, och av NJA 2011 s. 357, NJA 2012 s. 464 och NJA 2016 s. 3 utifrån teorin

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Fredrik Löfgren; [2017]
    Nyckelord :Allmän rättslära;

    Sammanfattning : .... LÄS MER

  3. 2. EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden : Problematik och lösningar

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Fredrik Mattsson; [2016]
    Nyckelord :Internationell privat- och processrätt; internationell privaträtt; Fredrik; Mattsson; Fredrik Mattsson; Maarit Jänterä-Jareborg; Linnea Frykler; Mosa Sayed; Marie Linton; Melissa Agaeva; rättsakt; hemvistbytesregeln; äktenskapsbalken; arvsförordningen; Bryssel II-förordningen; underhållsförordningen; flyktklausul; flyktklausuler; internationell familjerätt; internationell processrätt; familjerätt; bodelning; internationell; internationella makar; hemvist; A; A-fallet; EU:s förordning om makars förmögenhetsförhållanden; förordning om makars förmögenhetsförhållanden; makars förmögenhetsförhållanden; EU; Europeiska unionens; förordning; LIMF; lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden; kommissionen; Italien; förslag; lösningar; lagval; behörighet; domsrätt; ordre public; avtal om mahr; mahr; tillämpningsområde; KOM 2011 126; Förslag till rådets förordning om domstols behörighet; tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden; internationellt tvingande regler; Ingmar; Unamar; EU-domstolen; dom; NJA; Hovrätten för övre Norrlands dom av den 6 mars 2015 i mål T 77-14; Svea hovrätts dom av den 11 februari 2015 i mål T 2352-14; Göta hovrätts dom av den 18 januari 2013 i mål T 1326-12; RH 2005:66; RH 1993:116;

    Sammanfattning : EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. LÄS MER

  4. 3. Bevisprovokation i ett europarättsligt perspektiv - tillåtlighet och rättsverkningar

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Anna Weise; [2014]
    Nyckelord :Straffrätt; processrätt; EKMR; bevisprovokation; bevisvärdering; bevisföring; rättvis rättegång; Law and Political Science;

    Sammanfattning : I svensk rätt finns ingen reglering kring vilka handlingar som är tillåtna under en bevisprovokation. Begreppet ”provokation” har inte heller fått en fast juridisk innebörd. LÄS MER

  5. 4. Synnerligen grov misshandel - En utredning av gällande rätt och kritisk granskning av 3 kap. 6 § andra stycket brottsbalken

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Robin Bartholdsson; [2013]
    Nyckelord :straffrätt; komparativ rätt; synnerligen grov misshandel; grov misshandel; 2010 års straffreform; Law and Political Science;

    Sammanfattning : 2010 års straffrätts reform initierades som en reaktion på att straffen för de grövsta formerna av misshandel endast dömdes ut i den nedre fjärdedelen av straffskalan. Reformen medförde bl.a. att straffskalan för grov misshandel i 3 kap. LÄS MER

  7. 5. Plenumbestämmelsen och dess tillämpning inom straffrätten - en studie genomförd utifrån ett förutsebarhetsperspektiv

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Lisa Olsson; [2012]
    Nyckelord :Straffrätt; processrätt; plenumbestämmelsen; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Uppsatsen utreder plenumbestämmelsens tillämpningsproblem inom straffrätten och hur förutsebarheten för den enskilde påverkas av att plenumbestämmelsen lyser med sin frånvaro. Prejudikaträtten är inte absolut i Sverige. LÄS MER