Sökning: "bibliotekets syfte"

Visar resultat 1 - 5 av 30 uppsatser innehållade orden bibliotekets syfte.

  1. 1. Då väcks läslusten : En studie om svensklärares arbete med att främja läslust i årskurs 7–9

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning

    Författare :Esther Svensson Ghorbani; [2024]
    Nyckelord :läslust; läsmotivation; läsning; lärare; svenska; grundskolan;

    Sammanfattning : Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. LÄS MER

  2. 2. Vi har ju bara bra böcker : En kvalitativ studie av bibliotekariers bokval till sagostunden

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Sociologiska institutionen

    Författare :Lisa Aderlund; Lisa Lindahl; [2024]
    Nyckelord :folkbibliotek; barnbibliotek; sagostunder; urval; bilderböcker; barns delaktighet;

    Sammanfattning : Denna kvalitativa studies syfte är att fördjupa kunskapen om hur bibliotekspersonal väljer böcker till sagostunder för barn i åldern 3-6 år, samt vilka idéer och värderingar som påverkar bokvalet. Bakgrunden till frågeställningarna tar avstamp i den litteraturdidaktiska diskussionen om kvalitetslitteratur samt FN:s barnkonvention. LÄS MER

  3. 3. Lärares uppfattning av litteraturstudiets syfte och kanon i svenskämnet med fokus på skönlitteratur : En fenomenografisk studie med fokus på kanonfrågan i gymnasieskolans svenskundervisning

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Högskolan Dalarna/Institutionen för lärarutbildning

    Författare :Josua Kalin; [2023]
    Nyckelord :Fenomenografi; kanon; gymnasieskola; svenska; skönlitteratur; litteraturundervisning;

    Sammanfattning : I förarbetet till denna studie föreligger en tidigare litteraturstudie (Kalin, 2022) i vilken konstateras att viss litteraturdidaktisk forskning, däribland (Brink 1992), Persson (2007) och Dahl (2015) med sina läromedelstudier, och Helgasson (2012) med sin egen genomgång av litteraturdidaktisk forskning och debatt om kanonfrågan, alla drar en liknande slutsats – att det finns spår av en inofficiell kanon i svenskämnet. Därtill visar bland annat Larsson (2021) och Economou (2021) lärarnas inställning till en kanon i skolan genom sina studier. LÄS MER

  4. 4. Folkbibliotek och digital delaktighet : En programteoretisk analys

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Sociologiska institutionen

    Författare :Johannes Larsson; Federico Matarrelli; [2023]
    Nyckelord :Digital delaktighet; digitala klyftan; folkbibliotek; programteori;

    Sammanfattning : Att besitta goda digitala färdigheter blir en allt viktigare förutsättning för att både kunna vara aktiv och delta i ett demokratiskt samhälle samt klara vardagsnära sysslor. Biblioteket har i många fall kommit att bli en plats som både erbjuder digitala verktyg men också där man kan få hjälp med frågor av digital karaktär. LÄS MER

  5. 5. Högskolebibliotekariers syn på sin roll som informationsexpert : Undervisning utifrån teorier eller meningsskapande i organisationer?

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Biblioteks- och informationsvetenskap

    Författare :Felix Palmqvist; [2022]
    Nyckelord :teaching; academic librarians; information literacy; sensemaking; lifelong learning; information expert; undervisning; högskolebibliotekarier; informationskompetens; meningsskapande; livslångt lärande; informationsexpert;

    Sammanfattning : Problemställning och syfte: Syftet med studien är att undersöka högskolebibliotekariens roll som informationsexpert inom ett undervisningssammanhang. Detta görs genom att undersöka hur högskolebibliotekariers meningsskapande relaterar till deras förutsättningar att kontrollera och utveckla sitt professionella kunskapsområde i undervisningen. LÄS MER