Sökning: "Upplysningen"

Visar resultat 16 - 20 av 39 uppsatser innehållade ordet Upplysningen.

1. 16. Vem hotar Upplysningen? : Om kunskapsproduktion i SVTs Idévärlden

   L2-uppsats, Stockholms universitet/Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap

   Författare :Josefine Wall Scherer; [2018]
   Nyckelord :kunskapsproduktion; upplysningen; genusvetenskap; identitetspolitik;

   Sammanfattning : ABSTRAKT Media har mycket makt och inflytande över människor samt stor frihet i att framställa vissa kroppar på vissa sätt. Tolkningen är alltid vår egen men utan ett kritiskt perspektiv osynliggörs de hegemoniska diskurser som media producerar där generaliseringar och stereotypiseringar används för att bygga upp en viss bild. LÄS MER

3. 17. 1770-talets fria marknad : En skildring om finansminister Johan Liljencrantz frisläppande av spannmålshandeln 1775 och 1780

   Kandidat-uppsats,

   Författare :Carl Wålfors; [2018]
   Nyckelord :Enlightenment; physiocracy; grain trade; agriculture; 18th century.; Upplysningen; fysiokrati; spannmålshandel; jordbruk; 1700-talet.;

   Sammanfattning : Syftet med denna uppsats är att undersöka de ideologiska motiven bakom frisläppandet av spannmålshandeln 1775 och 1780. Utgångspunkten är det funktionalistiska synssättet med handlingsaxiom inom det praxeologiska läran som komplement för att undersöka individernas situation. LÄS MER

4. 18. Ett politiskt motiv : Hur konung Gustaf III handlade och beslutade för att införa ökade rättigheter till judar.

   Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

   Författare :Dennis Källroos; [2017]
   Nyckelord :Gustaf III; upplysningen; den gustavianska tiden; religionsfrihet; tolerans; judar i Sverige; judereglemente; judisk bosättning; politik; politiskt motiv; politisk legitimitet; kommunikativt handlande;

   Sammanfattning : The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. LÄS MER

5. 19. Sekularisering och Guds återkomst : Reflektioner om teologisk förändring i ett postsekulärt perspektiv

   Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Teologiska institutionen

   Författare :Lars Svensson; [2016]
   Nyckelord :Kristendom; modernitet; sekularisering; postsekulär; nyandlighet; politik; ateism;

   Sammanfattning : Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. LÄS MER

7. 20. Upplysning, romantik, nation och stat: Ideér om nation och stat från Kant till Hegel

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Avdelningen för idé- och lärdomshistoria

   Författare :Sebastian Jensen; [2016]
   Nyckelord :Nationalism; Nation; Stat; Romantik; Romantiken; Upplysning; Upplysningen; Kant; Herder; Fichte; Hegel; Tyskland; Tyska; History and Archaeology; Philosophy and Religion; Social Sciences;

   Sammanfattning : In the debate surrounding the genealogy of nationalism, the link has often been made between nationalism and the intellectual history of eighteenth century Germany — particularly to the German philosophers associated with transcendental idealism. Are such claims just, or are they simply the product of wishful thinking? If they are, to what extent? Is it fair, as Elie Kedouri once famously put it, that nationalism is an ideology invented in Germany in the beginning of the nineteenth century? The following is a swift exposé of eighteenth century philosophical history in Germany from a political perspective that investigates the possible contributions to nationalistic thinking in the four prominent philosophers of the era: Kant, Herder, Fichte and Hegel. LÄS MER