Sökning: "penningpolitik sverige"

Visar resultat 21 - 25 av 36 uppsatser innehållade orden penningpolitik sverige.

1. 21. Har deflation alltid negativa effekter på ekonomisk tillväxt?

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Nationalekonomiska institutionen

   Författare :Richard Blom; Klas Pyk; [2015]
   Nyckelord :Grangerkausalitet; inflationsförväntningar; ekonomisk tillväxt; deflation; Business and Economics;

   Sammanfattning : Med anledning av att flera centralbanker baserar sin penningpolitik på ett inflationsmål, och att det med utgångspunkt från centralbankers agerande finns en större aversion mot deflation, i förhållande till inflation, undersöker vi i denna studie sambandet mellan deflation, inflation och ekonomisk tillväxt. Vi utgår från både teorier som menar att deflation är skadligt för ekonomisk tillväxt och teorier som menar att deflation inte är skadligt för ekonomisk tillväxt. LÄS MER

3. 22. Arbetslöshet i Sverige sedan den globala finanskrisen

   Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

   Författare :Max Jakobsson; Sebastian Risberg; [2015]
   Nyckelord :Arbetslöshet; Penningpolitik; den globala finanskrisen;

   Sammanfattning : Arbetslösheten har en väsentlig roll för länders ekonomi och den rådande arbetslöshetsnivån har skapat en diskussion kring vilka faktorer som kan påverka arbetslöshetsnivån och vilka penningpolitiska styrmedel som kan användas för att leda arbetslösheten i ”rätt” riktning. Räntebeslut, inflation och hysteresiseffekter är några av de faktorer som tas upp för att förklara arbetslöshetsutvecklingen sedan den globala finanskrisen. LÄS MER

4. 23. Vad styr företagens investeringar?En studie om hur förändringar i reporänta, makroekonomiska faktorer samt finansiella indikatorer påverkar investeringar hos svenska företag

   Magister-uppsats, Linköpings universitet/Nationalekonomi; Linköpings universitet/Filosofiska fakulteten

   Författare :Emelie Jansson; Linda Kapple; [2015]
   Nyckelord :Investments; Repo rate; Monetary policy; The Monetary transmission mechanism; Vector Autoregressive model; Investeringar; Reporänta; Penningpolitik; Transmissionsmekanismen; Vector Auto-regressive model;

   Sammanfattning : Bakgrund: I november 2014 beslutade Riksbanken att ta steget mot en nollränta och i februari 2015 gick Riksbanken ut med ytterligare en sänkning till -0,10 procent. På så vis fick Sverige för första gången en negativ reporänta. Enligt makroekonomisk teori ska en sänkning av reporäntan stimulera konsumtion och investeringar i ekonomin. LÄS MER

5. 24. Taylor-regelns aktualitet och tillämpbarhet : En jämförelse av Taylor-skattningar i Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika för åren 2000-2013

   Kandidat-uppsats, Linköpings universitet/Nationalekonomi

   Författare :Pontus Björklund; Ellinor Hegart; [2014]
   Nyckelord :Taylor rule; Taylor models; modified Taylor rules; time lag; interest rate smoothing; interest rate; interest rate rules; monetary policy; Brazil; Canada; Poland; Sweden; South Africa; Taylor-regeln; Taylor-modeller; modifierade Taylor-regler; tidslagg; styrränteutjämning; styrränta; styrräntesättning; penningpolitik; Brasilien; Kanada; Polen; Sverige; Sydafrika;

   Sammanfattning : John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. LÄS MER

7. 25. Konflikt och samarbete - Om demokrati i den svenska ekonomiska politiken

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Statsvetenskapliga institutionen; Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

   Författare :Erik Kjellstenius; [2013]
   Nyckelord :demokrati; substans- och process; diskursteori; finanspolitik; penningpolitik; Social Sciences;

   Sammanfattning : Denna uppsats behandlar förhållandet mellan demokrati och ekonomi. Som en konsekvens av den ekonomiska krisen under 1990-talet reformerades den ekonomiska politiken i Sverige, såväl finanspolitiken som penningpolitiken fick nya förutsättningar. LÄS MER