Sökning: "Böcker i hemmet"

Visar resultat 1 - 5 av 54 uppsatser innehållade orden Böcker i hemmet.

  1. 1. En digitaliserad läsundervisning och dess påverkan på läsförståelsen : En litteraturstudie om läsförståelseprocessen till en demokratisk läsare.

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation; Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

    Författare :Angelica Andersson; Emma Hellström; [2020]
    Nyckelord :digitala medier; läsförståelse; digital kompetens; läsmotivation; grundskola; läshastighet;

    Sammanfattning : Denna litteraturstudie belyser hur digitala läsverktyg kan skapa möjligheter för elevers läsförståelse. I ett digitaliserat samhälle ställs krav på både skola och lärare vid användning av digitala verktyg i undervisningen. LÄS MER

  2. 2. ”Fröken, läs för mig” : En intervjustudie om förskollärares arbetssätt gällande högläsning i förskolan

    Kandidat-uppsats, Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT; Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

    Författare :Johanna Elmgren Persson; Anna-Maria Löfdahl; [2020]
    Nyckelord :högläsning; boksamtal; förskola; förskollärare;

    Sammanfattning : Inledning Högläsning har en given roll i förskolan och i den nya läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019 lyfts högläsningens betydelse för barns språkutveckling fram ytterligare. Att barn tidigt i livet får möta, ta del av och samtala om litteratur gynnar deras språkutveckling och är ett stöd i den begynnande läs-och skrivutvecklingen enligt befintlig forskning inom området. LÄS MER

  3. 3. Läsläxans användning i skola och i hemmet : En kvalitativ studie om läsläxans betydelse för elevernas fortsatta läsutveckling

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation; Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

    Författare :Anna-Lena Lindström; Malin Jigehamn; [2019]
    Nyckelord :Anpassning av läsläxa; efterarbete av läsläxa; förarbete av läsläxa; läromedel; läsläxa; skönlitterära böcker; syfte med läsläxa; utformning av läsläxa; vårdnadshavare;

    Sammanfattning : Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar med läsläxan gällande både för- och efterarbete samt vilket syfte läsläxan har. I studien vill vi även se till vårdnadshavares perspektiv gällande deras syn på deras barns läsläxa. Studiens underlag utgörs av både en intervjumetod och en enkätundersökning. LÄS MER

  4. 4. Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om högläsningens påverkan på barns språkutveckling

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP); Linnéuniversitetet/Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP)

    Författare :Frida Magnusson; Emma Sandahl; [2019]
    Nyckelord :högläsning; samtal; språkutveckling; böcker och miljö;

    Sammanfattning : Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. LÄS MER

  5. 5. Medeltidens kvinnor och män i läroböcker för historia : En kvalitativ textanalys av sex läroböcker i historia mellan 1970 -2012

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Jönköping/HLK, Ämnesforskning

    Författare :Mirela Ugljanin; [2018]
    Nyckelord :analys; genus; historia; kvinnor; kön; lärobok; män;

    Sammanfattning : I föreliggande studie undersöks kvinnor och kvinnlighet samt män och manlighet under medeltiden utifrån en textanalys i sex historieläroböcker som utgavs mellan 1970-2012. Tidigare forskning har visat att kvinnor inte benämns i samma utsträckning som män i både historieläroböcker men även i andra ämnen som exempelvis svenska, vilket är det som avgör källäget eftersom genus började användas efter 1970-talet. LÄS MER