Sökning: "nodalpunkt"

Visar resultat 11 - 15 av 27 uppsatser innehållade ordet nodalpunkt.

  1. 11. Artbrottskonstruktionen - En intersektionell diskursanalys av artbrott

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Johanna Sjölin; [2018]
    Nyckelord :Straffrätt; Allmän rättslära; Artbrott; Brottslighetens art; Fängelsestraff; Allmänprevention; Straffrättsideologi; Diskursanalys; Intersektionalitet; Ernesto Laclau; Chantal Mouffe; Kimberlé Crenshaw; Kritisk straffrätt; Hegemoni; Gramsci; Nodalpunkt; Diskursiv makt; Intersektionell analys; SOU 2012:34; Prop. 1987 88:120; Kön; Genus; Klass; Underordning; Påföljdssystemet; Straffrättssystemet; Gärningsperson; Rättsskyddssubjekt; Fängelsestraffets syfte; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Vad syftar fängelsestraff till? Vem förtjänar fängelsestraff? Vad avser fängelsestraffet att skydda? Denna uppsats undersöker dessa allmänt hållna frågor genom en intersektionell diskursanalys av artbrottskonstruktionen. Artbrottskonstruktionen framgår av 30 kap 4 § 2 st BrB och utgör ett undantag till det svenska påföljdssystemets huvudregel om att fängelse ska utdömas i sista hand. LÄS MER

  3. 12. Lek - ett förskolepedagogiskt verktyg eller barnens naturliga sysselsättning? : En intervjustudie om lekdiskurser

    Kandidat-uppsats, Stockholms universitet/Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

    Författare :Siri Elofsson; [2017]
    Nyckelord :Lekdiskurser; förskoledidaktik; lek; lärande; förskolepedagoger;

    Sammanfattning : I denna studie undersöks vilka lekdiskurser som förskollärare i intervjuer ger uttryck för, och hur dessa diskurser förhåller sig till pedagogens ansvar för leken och hur detta ansvar utformas i leken. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, deras intervjuutsagor har analyserats ur ett diskursteoretiskt perspektiv med hjälp av begreppen diskurs, nodalpunkt, ekvivalenskedja, artikulation, element, moment samt diskursiv kamp. LÄS MER

  4. 13. "Jag ber att få återkomma". En diskursanalys av systematiska kvalitetsarbeten i grundsärskolan

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

    Författare :Jenny Jönsson; Carina Winkler; [2015-07-02]
    Nyckelord :diskursanalys; systematiskt kvalitetsarbete; grundsärskola;

    Sammanfattning : Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena? Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. LÄS MER

  5. 14. Miljö och hållbar utveckling i läroplanen : En diskursanalys av Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

    Författare :Elin Grönkvist; [2015]
    Nyckelord :diskursteori; diskursanalys; utbildning; skola; politik; hållbar utveckling; miljö; läroplansteori.;

    Sammanfattning : Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. LÄS MER

  7. 15. Modersmålslärares uppdrag - ett område för skolutveckling?

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

    Författare :Eva-Lis Lindelund; Heléne Tannerborg; [2014-11-03]
    Nyckelord :modersmålslärare; diskursanalys; svensk undervisningskontext; annanhet;

    Sammanfattning : Syfte: att undersöka hur talet om modersmålsläraruppdraget framträder bland fyra olika yrkeskategorier på grundskolans verksamhetsnivå. Teori: Undersökningen utgår från Laclau & Mouffes diskursteoretiska modell, förklarad genom Winther-Jorgensen & Philips (2000). LÄS MER