Sökning: "vad är stödinsatser"

Visar resultat 1 - 5 av 145 uppsatser innehållade orden vad är stödinsatser.

  1. 1. Response to intervention (RTI) i grundskolan. En systematisk litteraturstudie kring förutsättningar och hinder för implementering i motsvarande svenskt lågstadiet

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

    Författare :Åsa Sundström; [2024-02-20]
    Nyckelord :grundskola; stödinsatser; RTI; Implementering; specialpedagog;

    Sammanfattning : Särskilt stöd sätts fortfarande in för sent i Sveriges grundskolor och mycket tyder på att skolor har svårt att hitta fungerande rutiner för detta arbete. Response to intervention är ett ramverk för stödinsatser som utarbetats i USA för att säkerställa tidig identifiering och stöd för elever som riskerar svårigheter i sin kunskapsutveckling. LÄS MER

  2. 2. "Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet" : Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

    Författare :Christoffer Karlsson-Fridh; Nittmark Maria; [2024]
    Nyckelord :Autism; flickor; elever; skola; stöd;

    Sammanfattning : Sammanfattning/Abstract Karlsson-Fridh, Christoffer och Nittmark, Maria (2024). Jag är ju inte överkänslig, jag har en högre känslighet - Sex autistiska kvinnors upplevelser av stödinsatser i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. LÄS MER

  3. 3. Elevers delaktighet i processer kring särskilt stöd

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL)

    Författare :Angelica Miraglia; Irene Nilsson; [2024]
    Nyckelord :Barnperspektiv; Delaktighet; Delaktighetsteori; Elever i behov av särskilt stöd; Relationer;

    Sammanfattning : Delaktighet är tydligt framskrivet i skolans styrdokument. Vår bild är att problemområdet kring elevers delaktighet i särskilt stöd behöver utforskas vidare. Huvudpersonen i det särskilda stödet är ju eleven, vars mål är att lyckas utifrån sina förutsättningar. Elevers perspektiv saknas i stor utsträckning i tidigare forskning. LÄS MER

  4. 4. Lärares och vårdnadshavares syn på omsättning av styr– och policydokument för elever med diagnosen NPF

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Anton Olsson; Rebecka Persson; [2023-10-19]
    Nyckelord :Fritidshem; lärare i fritidshem; extra anpassning; särskilt stöd; samverkan; kommunikation; vårdnadshavare;

    Sammanfattning : Syftet med studien är att undersöka hur styr- och policydokument omsätts i fritidshemmets praktik för elever med diagnosen neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Studien utgick från två frågeställningar, (ett) hur omsätts policy om extra anpassningar och särskilt stöd i fridshemmets praktik för elever med diagnosen NPF? Och (två) vad beskrivs som viktigt vid kommunikation och samverkan mellan vårdnadshavare och lärare i planeringen av stödinsatser (extra anpassningar och särskilt stöd) i fritidshemmet? Studien har använts sig av en kvalitativ metod, i form av en semistrukturerad fokusintervju och flertal individuella intervjuer. LÄS MER

  5. 5. ”- JAG MÅSTE LEVA BÅDA VÅRA LIV OCH SE TILL ATT ALLTING FUNKAR” Stöd för att kunna uppleva aktivitetsbalans - upplevelser hos anhöriga till personer med demenssjukdom

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

    Författare :Johanna Sagré; Josefin Wallmark; [2023-04-05]
    Nyckelord :Anhörigvårdare; demenssjukdom; aktivitetsbalans; vård i hemmet; stödinsats;

    Sammanfattning : Bakgrund Demenssjukdom är ett samlingsnamn för flera degenerativa sjukdomar som orsakas av en förändring i hjärnans funktioner. Vård av personer med demenssjukdom sker mer och mer i hemmet av en närstående än på andra instanser. Anhörigvårdare riskerar på grund av hög belastning, oro och stress att uppleva en obalanserad vardag. LÄS MER