Sökning: "third legal gender"

Visar resultat 1 - 5 av 26 uppsatser innehållade orden third legal gender.

  1. 1. Critical Race Theory och Queer Legal Studies i en svensk kontext : Regeringsformen 2 kap. 12 § – Ras och Sexuell läggning

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Agnes Gustafsson; [2024]
    Nyckelord :Race; Sexual Orientation; discrimination; Critical Race Theory; Queer Legal Studies; LGBTQ ; Queer; White Understanding; Ras; Sexuell läggning; Diskriminering; Critical Race Theory; Queer Legal Studies; Intersektionalitet; CRT; QLS; Rasism; Strukturell diskriminering; HBTQIA ; HBTQI; Queer; Queerteori; Kritiska vithetsstudier; Regeringsformen; Legal storytelling; Narrativt berättande; Homosexuell; Etnicitet; Hudfärg; Könsuttryck; Könsidentitet; Vit förståelse; Skattefjällsdomen; Girjasdomen; NJA 1981 s. 1 ”Skattefjällsdomen”; NJA 2020 s. 3 ”Girjasdomen”;

    Sammanfattning : This essay examines the theories of Critical Race Theory (CRT) and Queer Legal Studies (QLS). CRT scholars argue that racism is not simply the product of individual prejudice but is also embedded in the legal system and other institutions. LÄS MER

  3. 2. Gender and sexual minorities’ right to recognition: A paper victory? With a focus on Nepal, Bangladesh, and India

    Master-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Arushi Mishra; [2023]
    Nyckelord :Gender; Human rights; Human rights law; International human rights law; gender rights; sexuality; sexual minorities; TWAIL; Global South; South Asia; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Gender and sexual minority groups in Nepal, Bangladesh, and India have been systematically discriminated against in their States and ignored by the international community, for decades. While the three States have made progress concerning legal gender recognition, including recognizing a third gender on specific documents such as passports or identification cards, issues remain in ensuring equality in education, employment, and social participation. LÄS MER

  4. 3. Skam, missnöje och förändrad identitet : En litteraturstudie som belyser erfarenheter hos föräldrar till personer som sitter i fängelse

    Kandidat-uppsats, Jönköping University/HHJ, Avd. för socialt arbete

    Författare :Josefin Rutensköld; Anna Stålnacke; [2023]
    Nyckelord :parents; social work; incarcerated; stigma; gender; parenting; föräldrar; socialt arbete; fängslad; stigma; genus; föräldraskap;

    Sammanfattning : Syftet med studien är att undersöka erfarenheter hos föräldrar till personer som sitter i fängelse eller är frigivna. Studien har utgått ifrån ett induktivt förhållningssätt och metoden som har använts är allmän litteraturöversikt med inriktning mot Scoping Review. LÄS MER

  5. 4. A third legal gender in Sweden? Recognition, alternatives, and the question of human rights for non-binary and intersex individuals in Sweden

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Mänskliga rättigheter

    Författare :Hedvig Mio Ahlström; [2023]
    Nyckelord :human rights; gender; sex; binary; liberal inclusion; queer; non-binary; intersex; third legal gender; Sweden; Social Sciences;

    Sammanfattning : Under de senaste åren har transrättighetsrörelsen fått ökad spridning och uppmärksamhet både inom den queera rörelsen och i västvärlden och i media överlag. Debatter om att implementera ett tredje juridiskt kön för de personer som inte vill vara registrerade som man eller kvinna, och för personer födda med tvetydiga primära eller sekundära könsorgan, har ökat och nya policys implementeras i olika länder och stater runt om i världen. LÄS MER

  7. 5. The limits of Gender Autonomy - A Qualitative Analysis of Icelandic self-determination of legal gender and the Experiences of Trans, Queer, and Non-Binary Individuals

    Master-uppsats, Lunds universitet/Graduate School

    Författare :Erica Brodén; [2023]
    Nyckelord :Transgender; non-binary; queer; self-determination of legal gender; third legal gender; Social Sciences;

    Sammanfattning : Since 2019, Icelanders can self-determine their legal gender. A third “neutral” option was also added. However, formulations in the Act allow only one self-determined change (Act on Gender Autonomy, 2019). LÄS MER