Sökning: "skillnader matematik flickor pojkar"

Visar resultat 21 - 25 av 59 uppsatser innehållade orden skillnader matematik flickor pojkar.

  1. 21. Strategi- och metodval i subtraktion : Ett examensarbete

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

    Författare :Marie Damberg; Mattias Pettersson; [2019]
    Nyckelord :Yngre skolelever; subtraktion; matematik; strategival; metodval; könsskillnader;

    Sammanfattning : Yngre elever har generellt svårare för subtraktion än addition. Svårigheten ligger i att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att göra gynnsamma strategival och använda sig av lämpliga beräkningsmetoder. LÄS MER

  3. 22. Pojkar och flickors talutrymme i matematik och svenska : En observations- och intervjustudie ur ett genusperspektiv i två klasser i årskurs 1

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

    Författare :Evelyn Rajasalo; Charlotta Karlsson; [2019]
    Nyckelord :Genus; kön; talutrymme; observation; intervju;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie är att undersöka hur talutrymmet och delaktigheten är fördelat mellan pojkar och flickor i ämnena matematik och svenska i två klasser i årskurs 1. Hur klasslärarna uppfattar fördelningen av de båda könens talutrymme samt huruvida detta har något samband med deras prestationer i de båda ämnena, är även av relevans för studiens syfte. LÄS MER

  4. 23. Den abstrakta matematikens påverkan på elevers motivation i mellanstadiet : En experimentell studie om abstraktionsnivåernas effekter på pojkars och flickors motivation i matematikens geometriundervisning

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

    Författare :Julia Brandt; Maria Andersson; [2018]
    Nyckelord :Genus; motivation; matematik; grundskola; mellanstadiet; flickor; pojkar; självtillit; prestation; abstrakt; konkret; inre motivation; yttre motivation;

    Sammanfattning : Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. LÄS MER

  5. 24. Elevers attityd gentemot skolan och ämnet matematik : Har kön eller årskurs någon betydelse?

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

    Författare :Anna Tellander; Hanna Larsson; [2018]
    Nyckelord :Attityd; skolan; matematik; årskurs; självförtroende;

    Sammanfattning : Inledning: I Sverige mäts elevers kunskapsnivåer inom matematik genom olika typer av undersökningar och exempel på sådana är Trends in Mathematics and Science study (TIMSS), PISA och de nationella proven i matematik.  TIMSS genomförs vart fjärde år och undersöker elevers (årskurs 4 och 8) kunskaper inom matematik och naturvetenskapliga ämnen och har sedan2011 haft en resultatutveckling avseende kunskapsnivån som pekar uppåt. LÄS MER

  7. 25. Matematik, för vem? : En studie om interaktion mellan lärare och elever samt elevers uppfattning om matematik och vem som är matematisk sett ur ett genusperspektiv

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Linnéuniversitetet/Institutionen för matematik (MA)

    Författare :Sarah Algotsson; Ellen Uusitalo; [2018]
    Nyckelord :Symbolisk interaktionism; diskursanalys; feministisk teori; genus; matematik; matematisk.;

    Sammanfattning : Denna kvalitativa studie syftar till att försöka synliggöra lärares interaktion med flickor och pojkar i en matematikundervisningssituation genom att observera interaktionen som sker mellan lärare-flickor och lärare-pojkar med syfte att synliggöra likheter och skillnader i interaktionen. Studien syftar även till att försöka synliggöra hur flickor och pojkar talar om matematik och om någon som är matematisk genom att intervjua elever och ställa det i relation till hur eleverna talar om sig själva som matematiker. LÄS MER