Sökning: "normgivningsprocessen"

Hittade 4 uppsatser innehållade ordet normgivningsprocessen.

  1. 1. Skulder – intressenters inställning till förslaget beträffande definition, recognition och derecognition i IASB:s föreställningsram

    Magister-uppsats, Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

    Författare :Sandra Andersson; Anneli Wennerström; [2017]
    Nyckelord :Conceptual Framework; IASB; Exposure Draft; Comment Letters; liability; definition; recognition; derecognition; stakeholder.; Föreställningsram; IASB; Exposure Draft; Comment Letters; skuld; definition; recognition; derecognition; intressenter.;

    Sammanfattning : Ett av världens huvudsakliga normgivningsorgan inom redovisningsstandarder är International Accounting Standards Board. Just nu pågår projektet att revidera föreställningsramen där grundtankarna för den finansiella rapporteringen redogörs. LÄS MER

  2. 2. Leasing : Intressenternas makt i IASBs normgivningsprocess

    Magister-uppsats, Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan; Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

    Författare :Elin Skönvall; Linnea Martinger Storme; [2014]
    Nyckelord :Leasing; IASB; intressenter; normgivningsprocess; Leasing; IASB; stakeholders; power; standard process; egenmakt;

    Sammanfattning : Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. LÄS MER

  3. 3. Är god redovisningssed fortfarande god sed?

    Kandidat-uppsats, Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi; Karlstads universitet/Avdelningen för företagsekonomi

    Författare :Viktor Niklasson; Carl-Oscar Olofsson; [2013]
    Nyckelord :Viktor Niklasson; Carl-Oscar Olofsson; Fredrik Reinfeldt; ekonomi; redovisning; företagsekonomi; redovisningssed; god; sed; Handelshögskolan; vid; Karlstad; Universitet; Kandidat; uppsats; kandidatuppsats; c-uppstas; k-regelverken; k1; k2; k3; k4; BFN; bokföringsnämnden; förenkling; regelförenklingsarbetet; administrativa kostader; allmänna; råd; bindande; frivilliga; IASB; IFRS; SMES; SME:S; US GAAP; redovisning; rättvisande bild; makt; EU; USA; normgivningsmakt; normgivningskompetens; sambandet; redovisning; beskattning; praxisorienterad; normgivning; BFNAR; regeringen; regelrådet; regelverk; k-råden; industriell makt; regelförenklingsarbetet; regelförenkling; bryter; grundlagen; grundlagar; RF; ÅRL; BFN; FAR; internationalisering; harmonisering; FinForum; 2013; 2012; Grand Hotel; redovisningspraxis; internationella redovisningsnormer; bokföringsbrott; avvikelser; redovisnings; förändringar; balansräkning; resultaträkning; koncernredovisning; NJA; SOU; normgivningsprocessen; PWC; Ernst Young; Grant Thornton; revisionsbyråer; revision; regeringens; handlingsplan; regelförenklingsarbetet; Mikael Johnson; Bengt Bengtsson; Michaela Nilsson; Sten-Eric Ingblad; Dan Brännström; Annika Falkengren; Christina Libassi; Claes Janzon; Göran Anrell; Eva Törning; Ulf Selander; Thomas Engelbrektsson; Business; School; noterade; onoterade; bolag; småföretag; regelverken; tvingande; redovisningsområdet; statens; expertorgan;

    Sammanfattning : SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. LÄS MER

  4. 4. Sambandet mellan redovisning och beskattning -Myndigheters ställning till SOU 2008:80

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

    Författare :Jakob Fors; Julia Grell; [2012-08-07]
    Nyckelord :SamRoB; SOU 2008:80; redovisning och beskattning; frikoppling; ;

    Sammanfattning : Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. LÄS MER