En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Institutionen för kultur, språk och medier (KSM)

Författare: Karina Wiebke Gehrke; [2022]

Nyckelord: formative assessment; learner autonomy; Self-Determination Theory; motivation; language studies; language learner autonomy; SDT; intrinsic motivation; extrinsic motivation; learning motivation; self-regulation; student motivation; modern languages; language learning; formative feedback; self-regulated learning; effective learning; task level; process level; self-regulation level; feedback; long-term goals; learning goals; high school eligibility; curriculum; primary school; language choice; multilingual society; result-oriented curriculum; learning system; language skills; curriculum in modern languages; upper secondary school; motivation difficulty; motivation problem; German; lack of motivation; planning phase; implementation phase; self-reflection phase; metacognition; metacognitive strategy; metacognitive process; thought process; visible learning; controlled learning; autonomous self-regulation; sense of autonomy; social values; personal values; self-regulation style; identified regulation; integrated regulation; SDT; work method; self-reflection; goal setting; learning activity; formative; Motivation im Unterricht; Lernermotivation; Autonomie; Fremdsprachenunterricht; Formative Diagnostik; Lernerautonomie; Lernmotivation; Selbstregulation; Autonomie; Schülermotivation; moderne Sprachen; Sprachenlernen; formative Beurteilung; formatives Feedback; selbstgesteuertes Lernen; effektives Lernen; Freude am Lernen; Aufgabenebene; Prozessebene; Selbstregulationsebene; Feedback; Lernziele; Lehrplan; Grundschule; mehrsprachige Gesellschaft; ergebnisorientierter Lehrplan; Lernsystem; Sprachkompetenz; Lehrplan in Moderne Sprachen; Sekundarstufe II; Motivationsschwierigkeit; Motivationsproblem; Fach Deutsch; DaF; Motivationsmangel; Planungsphase; Umsetzungsphase; Selbstreflexionsphase; Metakognition; metakognitive Strategien; metakognitiver Prozess; Denkprozess; sichtbares Lernen; intrinsische Motivation; extrinsische Motivation; kontrolliertes Lernen; autonome Selbstregulation; Autonomiegefühl; soziale Werte; persönliche Werte; Selbstregulationsstil; identifizierte Regulation; integrierte Regulation; SDT; Arbeitsmethode; Selbstreflexion; Zielsetzung; Lernaktivität; lärandemotivation; självreglering; autonomi; elevmotivation; moderna språk; språkinlärning; formativ bedömning; formativ återkoppling; självreglerande lärande; effektivt lärande; glädje i undervisning; uppgiftsnivå; processnivå; självregleringsnivå; återkoppling; långsiktiga mål; lärandemål; gymnasiebehörighet; läroplan; språkvalslektion; grundskola; språkval; flerspråkig samhälle; resultatorienterad; lärosystem; språkkunskap; kursplan i moderna språk; högstadiet; motivationssvårighet; motivationsproblematik; tyska; motivationsbrist; planeringsfas; genomförandefas; självreflektionsfas; metakognition; metakognitiv strategi; metakognitiv process; tankeprocess; synligt lärande; inneboende motivation; yttre motivation; kontrollerad; autonom självreglering; extrinsisk motivation; intrinsisk motivation; autonomikänsla; sociala värden; personliga värden; självregleringsstil; identifierad reglering; integrerad reglering; SDT; arbetsmetod; självreflektion; målsättning; inlärningsaktivitet; formativ;

Sammanfattning: Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet.  Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om   a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation.   Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska  intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet.     Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)